ekdesign.blogg.se

Mount Shasta

Hur lycklig får man göra när man får göra sånna fantastiska resor inom bara några månader. Förra fredagen så åkte jag, E och Baba norrut för att klättra upp för Mount Shasta (4322m). E har sen tidigare gjort det 3 ggr plus Denali, Mount Mckinley (6194m) så hon har väldigt mycket erfarenhet i bagaget. Var väldigt nervös innan för mig och Baba eftersom det är svårt att veta vad man väntar sig. Vi började första klättringen på lördagen till vårt camp där vi skulle slå upp tältet. ca 5-6 timmar tog det men tung packning. Det var bar mark nästan hela vägen förutom sista timmen. När vi fixat kring tältet så gick vi igenom säkring, andning och hur man gör med isyxan för att kunna rädda ett fall. Det var väldigt roligt men samtidigt skrämande när vi hört att 2 dagar innan så dog en kille upp på berget då han fastnat med sina "clamps" i byxbenet. Så för oss var det väldigt viktigt att göra allt för många gånger.
Söndag kl 03.00 så klev vi upp till en stjärnklar himmel och packade ihop våra grejer för att  börja klättingen till toppen. Det häftigaste jag gjort i hela mitt liv... att gå upp samtidigt som du ser allas pannlampor lysa på hela berget. 4 timmar senare börjar solen stiga plus att vi kunde se toppen, kroppen fick som ny energi och vi bara flög upp. Stannade ett tag och bara njöt av känslan och utsikten och kunde sedan glida ner för halva berget. Alla skrek som barn när vi satte oss på rumpan och flög i full fart hela vägen ner.... 
#1 - Jasmin

Guuu, vilka fina bilder och vilken upplevelse du verkar få ta en del av!

Svar: Tack fina du vad glad jag blir!! Helt fantastisk upplevelse :)
emeliece.blogg.se

#2 - ExklusivaMoi

åååh detta var super kul att läsa och glo på bilderna =D... annorlunda om något! Meeen är du hemma nu?? Har inte riktigt hängt med nu , knappt att jag hänger med mitt live *lol*
TREVLIG SOMMAR!

Svar: Nu är jag hemma i San francisco!! Bor fortfarande här så var bara en lite tripp över helgen :) Va lite otydlig i texten. Livet kan vara snurrigt ibland! Ha en trevlig sommar du med :)
emeliece.blogg.se

#3 - Emma

Hej! Är sugen på att åka iväg som au pair i Usa, och vill helst hamna i en familj med småbarn. Försökt läsa runt lite på bloggar oså men inte hittat svar på alla mina frågor. Tänkte jag kanske kunde fråga dig eftersom det känns som att din resa och familj matchar ganska bra med hur jag vill att min ska vara. :-)
- man har hört en del skräckhistorier om att åka iväg och jobba som au pair... Hur känner du? Är det värt tiden och hade du gjort om samma resa igen?
-om du hade fått välja om, hade du fortfarande velat ha ett så litet barn eller skulle du då vilja ha ett äldre?
- är din värdmamma hemma också? Och isåfall hur funkar det?
- är man mer begränsad när man tar hand om ett så litet barn? Liksom känner du att du kan göra allt, låter din värdfamilj dig att åka iväg själv med barnet osvosv.
Har säkert 100 frågor till men kommer inte på just nu. Är jätte tacksam för svar! :) och tack för en bra blogg <3

Svar: Hejsan Emma!
Vad roligt att du vill åka som Au Pair. Av egna erfarenheter så är det verkligen det bästa valet som jag gjort men som du säger själv så finns det massor av skräckhistorier.
ALLA berättade olika historier från vänner och familj som de hört vad som kunde hända och vilka typer av familjer du kunde hamna i. Och det stämmer också för nu när jag är här så har jag kompisar som berättat. Men det jag kan säga om det är att jag tror att det inte är någon skräckhistoria som alla kallar det utan bara person-kemi som inte passar. Jag har en familj som bor nära mig och de har haft 2 Au pair-er under tiden jag har varit här och det är den perfekta exemplet. "Skräckhistoria vs. Drömliv" så svårt att veta hur det blir.
Men jag kan berätta hur jag tänkte när jag var under min process...
Jag tänkte enbart på person-kemi. Jag struntade helt i ålder på barnen, vart de bodde, religion osv. Och jag hade verkligen tur. Den första kontakten vi hade tillsammans klickade direkt och vi var likasinnade på alla plan. Sen väldigt viktigt tycker jag att det finns intressen som du tycker om eller är intresserad av att testa.
Jag väntade och tackade nej till ungefär 9 familjer för jag kände att det aldrig klickade och tror att det är viktigt att inte ha så bråttom. Och det var en väldigt stressig tid när du kände att du aldrig hittade den familjen men jag är glad att jag väntade och hade tålamod.
Min värdmamma hon jobbar natt och det är väldigt ovanligt, så hon sover hemma på dagarna när jag tar hand om Hunter. Och eftersom Hunter nu är 1 år så är jag hemma hela dagen tills hon vaknar kring 3-5 på eftermiddagen. Men för andra som har mamman hemma delar på många sysslor vad jag hört. Körning och olika aktiviteter.
Min värdfamilj till en början eftersom Hunter var enbart 2 1/2 månad när jag kom ville vänta och se hur min körning var(vilket jag själv också hade gjort) för att åka iväg och göra saker. Men om du bor i en stad så är familjerna väldigt öppen med att ta promenader med vagn osv. Idag så åker jag någon gång i veckan med Hunter och träffar andra kompisar, bäbis-sång, tar promenader osv. Men väldigt viktigt att veta om du känner att du vill ha en bäbis att det är mycket ansvar. Det är nästan som att bli en liten extra mamma. Du får en väldigt stark kontakt med barnet som jag vet att jag kommer att ha för all framtid. Jag har jobbat mycket med barn mellan 3-14 så jag ville Jag vet att jag gjorde det perfekta valet för mig att välja den här bästa familjen för mig och vet att jag kommer att resa tillbaka hit inom en snar framtid, Hoppas att du är nöjd med frågorna och tveka inte att höra av dig igen. Uppskattar verkligen dina frågor <3 Sköt om dig och jag önskar dig all lycka framöver.
emeliece.blogg.se