Hur lycklig får man göra när man får göra sånna fantastiska resor inom bara några månader. Förra fredagen så åkte jag, E och Baba norrut för att klättra upp för Mount Shasta (4322m). E har sen tidigare gjort det 3 ggr plus Denali, Mount Mckinley (6194m) så hon har väldigt mycket erfarenhet i bagaget. Var väldigt nervös innan för mig och Baba eftersom det är svårt att veta vad man väntar sig. Vi började första klättringen på lördagen till vårt camp där vi skulle slå upp tältet. ca 5-6 timmar tog det men tung packning. Det var bar mark nästan hela vägen förutom sista timmen. När vi fixat kring tältet så gick vi igenom säkring, andning och hur man gör med isyxan för att kunna rädda ett fall. Det var väldigt roligt men samtidigt skrämande när vi hört att 2 dagar innan så dog en kille upp på berget då han fastnat med sina "clamps" i byxbenet. Så för oss var det väldigt viktigt att göra allt för många gånger.
Söndag kl 03.00 så klev vi upp till en stjärnklar himmel och packade ihop våra grejer för att börja klättingen till toppen. Det häftigaste jag gjort i hela mitt liv... att gå upp samtidigt som du ser allas pannlampor lysa på hela berget. 4 timmar senare börjar solen stiga plus att vi kunde se toppen, kroppen fick som ny energi och vi bara flög upp. Stannade ett tag och bara njöt av känslan och utsikten och kunde sedan glida ner för halva berget. Alla skrek som barn när vi satte oss på rumpan och flög i full fart hela vägen ner....